Hejsan!

 

Vet inte om det finns nån som fortfarande går in här och läser men jag känner att detta förmodligen tyvärr blir sista inlägget :-( Möjligtvis att jag kommer skriva något när hon äntligen är här ;-)

 

Syftet med bloggen var ju att kunna skriva av sig och ventilera om allt som har med vår barnlöshet att göra.

Jag trodde ju ärligt talat att allt skulle ta lite längre tid än så här men nu hade vi ju en otrolig tur så vi lyckades på första försöket med äggdonationen.

 

Idag går jag in i v.37 och jag har fortfarande svårt att fatta att jag är gravid och att vi kommer ha vår lilla tös hos oss inom en månad :-) Kan emellanåt fortfarande reagera när jag går föri en spegel och ser min mage, brukar då stanna upp och njuta en stund av tanken att jag faktiskt är gravid!!!

Jag känner en sån otrolig tacksamhet för donatorn och för vår underbara vän som ställde upp som korsdonator för oss <3

 

Håller tummarna för alla er som kämpar varje dag!!

 

Kram//nenne