Hon är här!!

Hejsan!

Ville bara berätta att vår lilla tös kom till oss den 6/11. Hon vägde 3380g och var 52 cm lång och helt ljuvlig!!
Kram på er

Sista inlägget!!

Hejsan!
 
Vet inte om det finns nån som fortfarande går in här och läser men jag känner att detta förmodligen tyvärr blir sista inlägget :-( Möjligtvis att jag kommer skriva något när hon äntligen är här ;-)
 
Syftet med bloggen var ju att kunna skriva av sig och ventilera om allt som har med vår barnlöshet att göra.
Jag trodde ju ärligt talat att allt skulle ta lite längre tid än så här men nu hade vi ju en otrolig tur så vi lyckades på första försöket med äggdonationen.
 
Idag går jag in i v.37 och jag har fortfarande svårt att fatta att jag är gravid och att vi kommer ha vår lilla tös hos oss inom en månad :-) Kan emellanåt fortfarande reagera när jag går föri en spegel och ser min mage, brukar då stanna upp och njuta en stund av tanken att jag faktiskt är gravid!!!
Jag känner en sån otrolig tacksamhet för donatorn och för vår underbara vän som ställde upp som korsdonator för oss <3
 
Håller tummarna för alla er som kämpar varje dag!!
 
Kram//nenne

Sover inte!!!

Det blir nu oftare och oftare att jag inte kan somna på natten. Igår sov jag sammanlagt två timmar på hela natten och inatt somnade jag vid elva och vaknade vid ett igen och varit vaken sen dess :-( Detta är fruktansvärt med tanke på att jag jobbar varje dag, man är ju helt slut!! Jag har verkligen ingen aning varför det är så här..... Vet bara att det tar fruktansvärt hårt på mig just nu. Annars är allt bra, vi går in i v.28 imorgon, tiden bara rusar iväg :-) Kram på er

Tvåsiffrigt!!

Igår så gick vi ner på tvåsiffrigt och det innebär att vi bara hade 99 dagar kvar tills lillan kommer till oss :-)
Det låter fortfarande galet mycket men inte med tanke på hur många dagarna var från början.
 
Var hos barnmorskan igår och allt är bra med oss. Hon "försökte" lyssna på lillans hjärtljud men hon ville inte alls samarbeta, hon hade hicka och sen sparkade hon precis hela tiden.....tror nog att hon blev väldigt störd av den där apparaten.
Jag fick också ett moderskapsintyg som ska skickas till försäkringskassan ang. föräldrarpenning och det kändes stort kan jag säga. Tänka sig att jag ska bli mamma, det är något som jag har drömt om i hela mitt liv och för bara några år sen trodde jag inte ens att det var möjligt och nu sitter man här och väntar och längtar efter henne.
Detta är galet stort och jag måste nästan påminna mig själv varje dag att detta är sant!!!
 
Ha en bra dag allihopa!! //nenne

Är rätt så trött....

Som rubriken lyder så är jag rätt så trött nu. Jag har jobbat hela helgen och idag ska jag in och jobba fem timmar och sen är jag ledig imorgon!! Det börjar kännas nu att jag hade tidig semester för kroppen skriker verkligen efter lite ledighet. Nästa vecka så kommer jag iallafall vara ledig tors- mån för då ska vi flyga till Gotland och hälsa på ett par kompisar. Det ska bli himla mysigt för jag har aldrig varit på Gotland. Men annars är det bara att stå ut och jobba på så gott det går nu dom sista månaderna :-) men det börjar känna nu att man börjar bli stor och tung, och då vet jag ju att jag ska bli ännu större och ännu tyngre.... Hihi och diverse småkrämpor som också hör till, men jag vill inte klaga för just nu är jag världens lyckligaste!! Hoppas ni får en fin dag ute i solen!! ///nenne

Babyticker!

Nu har jag lagt in en babyticker på bloggen som räknar ner dagarna tills bebisen kommer.
Så idag är det tydligen 110 dagar kvar...... låter jättelänge men med tanke på att det från början är 280 dagar så känns det genast lite mindre :-)
 
Vi är inne i v.25 nu och jag mår bra.
Har hittills gått upp 1,5 kg så det är mest mage om man säger så ;-)
 
Har bestämt mig för att försöka fortsätta blogga ett tag men jag tycker det är svårt.
Jag har jättesvårt att komma på vad jag ska skriva om och så undrar man ju vad folk vill läsa om??
Nu låter det ju som att jag bloggar för andras skull men så är det ju inte.
Tycker det är kul att ha allt nerskrivet så att man kan gå tillbaka och minnas både den jobbiga tiden och den glädjande tiden.
Men det är säkert mycket en vana det här med att blogga.
Hur tänker ni när ni skriver på era bloggar?
Eller ni analyserar kanske inte så mycket som jag gör ;-)
 
Kram på er//nenne

Ännu en tidig morgon.....

Ännu en tidig morgon på tåget. Känns som om jag skulle behöva lite sovmorgon, men när jag väl är ledig eller börjar senare så vaknar jag ändå tidigt! Är inne i en period nu när jag sover riktigt dåligt så det känns som att jag är konstant trött. Tanken på att jag redan haft min semester också känns riktigt tung.... Det innebär att man jag ska jobba hela sommaren, fast med sånt här väder så kan man ju lika bra jobba :-) Vi var på Specialistmödrarvården igår, det är Rmc som har skickat en remiss efter att vår behandling hade lyckats. Anledningen är tydligen för mitt problem med sköldkörteln. Allt var bra med bebisen och med mig:-) Dom sa att med tanke på att vi har gjort en äggdonation så ska man vara mer observant på havandeskapsförgiftning, eftersom det är vanligare hos oss som har gjort äggdonation. Om det inte uppstår något annat så slipper jag att gå dit fler gånger utan det kommer räcka med min vanliga barnmorska och det ultraljudet som är kvar i v.32 :-) Nä, nu måste jag hoppa av tåget! Ha en bra dag!! // nenne

V.23

Hej!
 
Vet inte ifall det är någon som läser men kände iallafall för at skriva lite ;-)
 
Som rubriken lyder så är jag i v.23 och jag tror fortfarande inte att det är sant att vi verkligen har lyckats på första försöket!!!
Vissa dagar så får jag nästan nypa mig själv i armen för allt känns för bra för att vara sant :-)
Vi har varit och gjort första "riktiga" ultraljudet och allt såg bra ut, bebisen växer som den ska och allt fanns på plats om man säger så...... två armar ,två ben osv.
Vi fick också reda på att vi väntar en liten tös!!!
Jag har nu börjat njuta mer av graviditeten eftersom man känner lilltösen varje dag, vilket är det mest fantastiska jag varit med om men samtidigt så känns det väldigt olustigt att det är någon som rör sig inne i ens mage...;-)
Mannen min har äntligen också fått känna på hennes små buffar, vilken känsla att få se hans reaktion och lycka när han äntligen kände henne!
 
Vi får se ifall jag kanske fortsätter blogga ett tag till.....
 
//nenne

Det var ett tag sen sist!

Det var ett tag sen jag skrev sist och anledningen till det är väl att syftet med bloggen var ju att skriva av sig i allt det man gick igenom med äggdonationen och nu när vi lyckades så blir det ju inte riktigt samma sak.
Vet inte om jag är sugen på att fortsätta skriva eller inte. Jag får nog ta mig en riktig funderare.

Jag vet att man inte har kunnat kommentera på många av dom gamla inläggen, skittråkigt!
Men iallafall så är jag fortfarande gravid trots att det har varit en skakig tid fram till nu. Vi har nu passerat hela vecka 12 och det känns riktigt skönt, vi har även fått se bebisen ett par gånger med ultraljud, och jag säger bara vilken grej alltså :-)

Är det någon som undrar något om själva behandlingen eller något annat så bara fråga.

Kram på er

Jag är.....

GRAVID!!!!!

Ja, ni läste rätt, helt otroligt!!
Vi är gravida!!!!

Tack för alla som har hejat på oss, det betyder jättemycket!!

Kram

Ingen bra dag!!

Ingen bra dag idag!! Sitter på rast på jobb och undrar hur jag ska orka resten av dagen?? Jag behöver sova nu!! Jättetrött , ont i huvudet och det spänner och drar i magen :-( inte roligt alls. Tre hela dagar kvar nu tills testdag, om vi nu inte tjuvtestar ;-) men det vill inte mannen :-(
Hur har ni gjort?
Tjuvtestar ni?
Testar ni hemma samma dag?
Eller väntar ni tills blodprovet?

Oj vad jag är kluven.....

Denna eviga väntan....

Det känns så iallafall, som en evig väntan....
Jag vet ju om att den är slut på måndag men dagarna sniglar sig verkligen fram!!
Jag är väl fortfarande rätt så positiv till att detta ska gå vägen men ibland sviktar det.
Då slits man mellan tankar som att varför skulle det lyckas för oss? sen är man helt övertygad i nästa stund om att det kommer gå vägen, känner sig lite schizofren emellanåt ;-)

Jag har en liten undran bara??
Hur hanterar era män allt detta med barnlöshet, ivf, äggdonation,adoption?
Min man är den eviga optimisten och lever efter att det löser sig!!
Visst är det kvinnan som genomgår det mesta i form av behandlingar och sånt så det tär ju självklart mer på oss. Men all den här väntan och ovissheten drabbar ju dom också. Blir det några barn? Hur blir det barn? När blir det barn?
Missförstå nu inte mig för jag är extremt glad över att min man är den ständiga optimisten men man måste väl också vara realist ibland eller?
Bara lite tankar så här en onsdagskväll ;-)

Tråkiga besked :-(

Idag kom brevet med posten och berättade att vårt andra embryo tyvärr inte klarade att frysas :-( detta känns fruktansvärt tungt eftersom vi inte vet hur lång tid vi får vänta på en ny donator. Vi har ju fortfarande en chans att det som ligger i min mage klarar sig men man tänker ju ändå längre än så!! Får försöka ta mig i kragen och tänka positivt för så länge jag inte har fått motsatsen bevisad så anser jag mig vara gravid :-)

Nu är det bara att vänta och hålla tummarna...

Nu är det bara att vänta och hålla tummarna på att detta går vägen. För några dagar sen satte vi in ett (enligt läkaren) perfekt embryo och allt gick bra. Jag har mått väldigt bra efteråt förutom en enorm trötthet som jag var helt säker berodde på alla spänningar som släppte men tröttheten vill liksom inte riktigt ge med sig, hoppas att jag inte ska bli sjuk eller nåt. Känns som väldigt dålig tajming isåfall :-( Jag har också de två sista dagarna fått lite molnande mensvärk, vad nu det kan betyda?? Jag försöker inte tänka för mycket på det men det är jävligt svårt att låta bli att tänka på att vi kanske kan bli föräldrar om ca. 8 månader eller så får vi börja om från början med allt igen.....pust!!! Vi har ju ett embryo till som vi väntar besked om ifall det går att frysa eller inte. Vi fick totalt bara tre ägg och det var bara två som befuktades så det känns ju lite sorgligt men samtidigt är vi väldigt glada att vi fick göra ett försök nu. För vi har ju väntat väldigt länge på detta och när man är i den väntan så ser man verkligen inget slut så det känns helt underbart att tänka på att man har ett litet embryo insatt :):):) Det är väldigt många tankar som snurrar i mitt huvud just nu men jag eller vi försöker ta en dag i taget. Just nu fokuserar vi på den som ligger i min mage nu och vi tror ju självklart på att det ska gå vägen :-) och gör det inte det så får vi hantera det då!!

Ny vecka och nya tag!!

Det har varit ännu en mysig helg men samtidigt jobbig, har haft mycket ledig tid och då tänker man mycket. Ena stunden så är man världens lyckligaste och nästa sekund bryter man ihop fullständigt och tvivlar på allt!!! Det är väl en kombination av mediciner och att det faktiskt snart är dax för oss påbörja bebisverkstan. Denna veckan ska vi på föräldrarutbildningen hela två gånger, så mysigt men också sorgligt för söndag är sista gången :-( Jag har undrat lite om man kommer ha fortsatt kontakt med någon?? Det hade varit jättekul men jag tror inte att dom andra kanske riktigt anser att vi är i samma fas i livet eftersom vi inte ens har påbörjat våra äggdonations försök ännu. Men visst finns det några man skulle vilja ha fortsatt kontakt med.....speciellt ett par som verkar mysiga men hennes blogg har jag ju hittat här på nätet så dom får man ju iaf. följa på deras väg :-) Nu ska jag bädda ner mig och titta på lite tv så sov gott alla där ute!!

Villsågärna

Här kommer jag att skriva om vår väg till vårt barn. Har precis påbörjat vårt första äggdonationsförsök nu och har även ställt oss i kö för adoption.

RSS 2.0