Har faktiskt aldrig känt något behov av att skriva av mig eller liknande för vi har hela tiden varit öppna med vår "situation" och det har varit så skönt. Självklart har vi ju inte ropat ut det till allt och alla men vi har fått ett fantastiskt stöd av familj och vänner. Men man kommer till en gräns där det känns som om man ältar det och dit har jag kommit nu så därför provar jag på detta sättet istället. Jag måste säga att hittills känns det riktigt bra att skriva ner allt, ska bara försöka sätta mig in hur allt funkar ;) Igår började jag på Progynon, ska ta 3 tabletter/kväll fram till insättningen iallafall. Får säga att hittills har det gått riktigt bra med mediciner, trodde det skulle bli jobbigare med tanke på det invecklade schemat vi fick. Nästa steg är ju ultraljudet nästa vecka, då får vi hålla tummarna!! Kommer bli ännu en underbar dag, tur man har ett jobb där man är ute mycket :)